Join thousands of book lovers
Sign up to our newsletter and receive discounts and inspiration for your next reading experience.
By signing up, you agree to our Privacy Policy.You can, at any time, unsubscribe from our newsletters.
Johan växer upp under den senare hälften av 1800-talet, i ett hus där det bor både fattiga och rika människor. Johan själv kommer från en blandad bakgrund, hans far är en kryddhandlare men hans mor en simpel tjänstekvinna från enkel bakgrund. De samhälleliga skillnaderna i klass märks även av bland barnen i skolorna där Johan går, familjen flyttar ofta och Johan har därför studerat vid många olika lärosäten. Men Johan kan inte låta bli att undra varför det läggs sådan vikt vid vilken klass man har och var han egentligen hör hemma ... "Tjänstekvinnans son" är den första delen i August Strindbergs romansvit med självbiografiska drag, "En själs utvecklingshistoria". De följande delarna av romansviten heter "Jäsningstiden", "I Röda rummet" och "Författaren".August Strindberg (1849-1912) var, och är fortfarande, av Sveriges mest framstående författare genom tiderna. Han var också bildkonstnär, dramatiker och journalist, och är känd för sin produktivitet. Han slog igenom med romanen "Det röda rummet" 1879 och har sedan dess varit en mycket prominent gestalt i det litterära Sverige.
När den berömda doktorn och afrikaresenären Axel till sist återvänder hem möts han av en fordringsägare. Axel har en skuld att betala och det dröjer inte lång stund innan de båda är mitt uppe i en "hjärnornas kamp". Vem kommer ut som segrare? Pjäsen "Debet och Kredit" skrevs 1892 av August Strindberg och hör till en serie enaktare som producerades under samma tid. Enaktarna kännetecknas av en naturalistisk stil och av karaktärernas försök att överlista varandra med psykologiska medel. August Strindberg (1849-1912) var, och är fortfarande, en av Sveriges mest framstående författare genom tiderna. Han var också bildkonstnär, dramatiker och journalist, och är känd för sin produktivitet. Han slog igenom med romanen "Det röda rummet" 1879 och har sedan dess varit en mycket prominent gestalt i det litterära Sverige.
"Det är synd om människorna." Guden Indras dotter fascineras av planeten jorden och dess invånare, men hennes far har en bestämd åsikt. Han anser människor vara ett oförnöjt, otacksamt släkte och deras modersmål är inget annat än klagan. Men Indras dotter ser de gröna skogarna, de vita fjällen och de blå vattnen och bestämmer sig för att stiga ner på jorden för att lära känna människorna och deras smärta ... "Ett drömspel" gavs ut för första gången 1902 och hade premiär på svenska teatern 1907. August Strindberg (1849-1912) var, och är fortfarande, en av Sveriges mest framstående författare genom tiderna. Han var också bildkonstnär, dramatiker och journalist, och är känd för sin produktivitet. Han slog igenom med romanen "Det röda rummet" 1879 och har sedan dess varit en mycket prominent gestalt i det litterära Sverige.
"Det røde værelse" udkom første gang i 1879 og blev August Strindbergs gennembrud. Romanen er en stærkt satirisk og samfundskritisk skildring af livet i Stockholm i 1870’erne, og den langer ud efter stort set alle grene; den offentlige administration, embedsvældet, forretningsverdenen, presse, forlag, det religiøse og politiske liv, kunstnerverdenen og arbejderbevægelsen.I hovedrollen finder vi Arvid Falk, der beslutter at opgive sit pæne job som embedsmand for at gå journalistikkens vej, da han får øje på alt det, der er galt med samfundet. Gennem sin nye livsbane møder han kunstnere og ligesindede, og om aftenen mødes de i Det røde værelse. Det frie liv som tænkende kunstner, er dog bestemt ikke nogen dans på roser.August Strindberg (1849-1912) var svensk kunstner, digter og dramatiker, og han har, især med dramaer som "Frøken Julie", "Dødsdansen" og "Et drømmespil", skrevet sig ind i verdenslitteraturen. Han fik sit gennembrud i 1879 med romanen "Det røde værelse" – en stærkt samfundssatirisk skildring af livet i Stockholm i 1870’erne. Strindberg blev af sin samtid både stemplet som blasfemiker og kvindehader, prædikater der udsprang af hans kønspolitiske holdninger – holdninger som dog i hans dramaer er alt andet end entydige. August Strindberg blev født og døde i Stockholm og nåede at være gift tre gange.
Värmlændingen Carlsson tager tjeneste som forkarl på en gård på Hemsö i Stockholms skærgård. Livet blandt skærgårdsbønderne er et noget særpræget miljø, som han ikke på forhånd var bekendt med, men Carlsson er både entreprenant og tilpasningsdygtig, og det lykkes ham snart at erobre sig en stilling, der ligger temmelig tæt på at være gårdens ejer og husbond - en position, der også bliver virkelig, da han gifter sig med gårdens ejerinde, enken Flod. Det er dog ikke noget, der ses på med blide øjne af enkens søn Gustav, der ser sin arv smuldre.Hemsöboerne er Strindberg i et mildt og humoristisk hjørne, som er sjældent i forfatterskabet, og bogen er en af hans mest populære såvel i som uden for Sverige.
Röda rummet är en roman av August Strindberg från 1879. Den kretsar kring den unge Arvid Falk och hans vedermödor i ett detaljrikt tecknat Stockholm. Trots blandad kritik blev boken en försäljningsmässig framgång och har sedermera blivit en av Strindbergs mest kända verk; den har både filmatiserats och gjorts som tecknad serie. Röda rummet har ett detaljerat realistiskt och för sin tid nydanande språk,[ och boken ses ofta som startskottet för 80-talet inom den svenska litteraturen.(Wikipedia)
Strindberg skildrar i Inferno sin psykiska kris under åren 1894–1896, då han vistades i Paris och Österrike. Han hade problem med både censorer och kvinnor, och boken rör detta såväl som hans liv i de båda städerna samt hans olika besattheter. Dessa inkluderar alkemi, ockultism och Swedenborgianism, och han uppvisar tecken på både paranoia och neuroticism. Boken har ofta använts för att visa på Strindbergs personliga neuroser, såsom förföljelseidéer, men mycket tyder på att Strindberg – även om han hade lätta neurotiska symtom – både uppfunnit och överdrivit mycket av bokens material för den dramatiska effektens skull.Stilen är i hög grad experimentell och på många sätt banbrytande för den moderna prosan. Texten är skriven helt på franska, även om den – i översättning av Eugène Fahlstedt – kom att först publiceras på svenska, år 1897. Året därpå, 1898, gavs även Strindbergs franska originaltext ut i bokform. Boken är baserad på Strindbergs dagbok Ockulta dagboken.Berättaren – i huvudsak Strindberg, även om berättelsen ibland följer, och ibland skiljer sig från, den historiska sanningen – spenderar merparten av tiden i romanen i Paris åtskild från sin fru (Frida Uhl), barn och vänner. Han bekantar sig med ett gäng parisiska konstnärer och författare, däribland Paul Gauguin och Edvard Munch, men känner ofta att de förlöjligar och förföljer honom. I sin isolering försöker sig Strindberg med framgång på alkemiska experiment, och hans arbete har publicerats i framstående tidskrifter. Hans rädslor att hans hemligheter kommer att stjälas är dock stora, och hans förföljelseidéer utvecklas alltmer; han tror att hans fiender attackerar honom med "infernaliska maskiner". Han använder sig dessutom av det ockulta; vid ett tillfälle använder han svart magi mot sin egen avlägset befunna dotter.Genom sina studier och äventyr tror sig Strindberg guidas av mystiska krafter (ibland kallas de Gud, ibland Ödet, ibland vagare källor). När han återvänder till Österrike för att träffa sin dotter introduceras han till tysk mytologi och Swedenborgs läror, som både påverkar hans fatala tro och villfarelser. Genom det nyfunna bildspråket ser Strindberg sitt liv som ett levande helvete – därav bokens titel.(Wikipedia)
De båda novellsamlingarna Giftas I och II utgör Strindbergs mest uppmärksammade inlägg i kvinnofrågan. Här finns berättelser som hör till det allra bästa han skrivit. Novellerna i den första delen predikar den sexuella - och den äktenskapliga - kärlekens evangelium på ett friskt och muntert vardagsspråk; tonen var så utmanande att boken åtalades. I den andra delen, som skrevs efter tryckfrihetsprocessen, är tonen bittrare och allvarligare. Nu riktas angreppen inte bara mot kvinnorörelsen utan mot »kvinnan» i största allmänhet. Båda böckerna grep djupt in i 1880-talets häftiga debatt om förhållandet mellan könen. I kraft av sin konstnärliga originalitet hör de alltjämt till Strindbergs mest lästa verk.(Adlibris)
Ett drömspel är en teaterpjäs av August Strindberg från 1901. Pjäsen kan räknas till Strindbergs så kallade vandringsdramer och betraktas som föregångare till det expressionistiska dramat. I pjäsen kommer guden Indras dotter ned till jorden för att uppleva människornas livsvilkor. Som ett ledmotiv för pjäsen upprepar Indras dotter gång på gång "Det är synd om människorna".I förordet till Ett drömspel skriver författaren:Tid och rum existerar icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster; en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. - Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag.Det är bland annat på grund av dessa egenskaper, det som kallas hans "drömspelsteknik", som Strindberg, vid sidan av kretsen kring Abbey Theatre i Dublin och Maeterlinck betraktas som en av den modernistiska teaterkonstens portalgestalter.Vilken sida av Strindberg som betonas är naturligtvis en fråga om regissörens val; medan den modernistiskt abstrakta sidan betonades av Max Reinhardt framhöll Olof Molander i sina uppsättningar av Ett drömspel i högre grad de realistiska aspekterna.Strindberg själv kallade Ett drömspel för "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn".Den hade premiär i Stockholm 17 april 1907.(Wikipedia)
Tjänstekvinnans son är en självbiografisk roman skriven av August Strindberg 1886, ett år före Hemsöborna. I romanen berättar Strindberg om sina uppväxtvillkor, det vill säga familjesituation, ekonomi och samhällstatus. I boken heter Strindbergs romanfigur Johan.Strindberg skrev denna efter att han blivit åtalad och friad för att han drev med nattvarden i Giftas. Att bli åtalad fick honom att känna sig utanför och oförstådd. Han vill med Tjänstekvinnans son förklara sig för Sverige och också kanske försöka förstå själv.Titeln kommer från att hans far gifte sig med familjens tjänsteflicka som senare blev Strindbergs mor och med anspelning på Första Mosebok 21:9 och 21:10."Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta; och hon sade till Abraham: "Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak.Tjänstekvinnans son har, enligt Göran Hägg i dennes Den svenska litteraturhistorien, sid 318, tjänat som förebild för andra ungdomsskildringar som Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom, Harry Martinsons Nässlorna blomma och Ulf Lundells Jack.(Wikipedia)
Svarta fanor är en roman av August Strindberg, utgiven 1907 men skriven tre år tidigare. Boken är en satir över det samtida Sveriges radikala författare, som kallade sig själva Det unga Sverige, och en av den svenska litteraturens mest kända och beryktade nyckelromaner.Den kan betraktas som tredje delen i en trilogi som inleds med Röda rummet (1874) och fortsätter med Götiska rummen (1904).(Wikipedia)
Hemsöborna är en roman av August Strindberg som utgavs 1887, ett år efter Tjänstekvinnans son. Strindberg gjorde även en dramaversion av berättelsen 1889. Boken skrevs under Strindbergs vistelse i Schweiz och södra Tyskland.De inledande raderna har blivit mycket berömda, så kallad in medias res: "Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."Hemsöborna följer fastlänningen Carlsson som kommer till Hemsö för att hjälpa till med änkan Flods lantbruk. Det skär sig snabbt mellan Carlsson och Flods son Gusten, som tycker att Carlsson är högfärdig. Carlsson får dock ordning på lantbruket och han får idén att hyra ut ett av husen till en professorsfamilj under sommaren, vilket ger hushållet extrapengar.Carlsson förälskar sig i Ida, en av pigorna från Stockholm, men sin uppvaktning har han inget för, och nästa sommar gifter sig Carlsson med madam Flod. Den äkta sängen har dock inte mycket att erbjuda och Flod förstår snart att Carlsson är närgången mot pigorna. Hon smyger efter Carlsson en vinternatt och drar på sig lunginflammation. Under julen dör hon och när kistan ska föras till kyrkan går isen upp, kistan sjunker och Carlsson förmodas drunkna.(Wikipedia)
"En blå bok" er enten stor humor eller vanvid. Strindberg forsøger for eksempel at bevise, at kileskriften ikke er skrift, men sprækker eller fuglespor i vådt ler.Svenska Dagbladet skriver:Till August Strindbergs obändiga geni hör hans förmåga att förleda läsaren. Det märkvärdiga med essäerna i exempelvis ”En blå bok” från 1907 är att man gång på gång blir bedragen, men hela tiden är medveten om det. Man står under författarens överinseende, och ändå känns det försåtligt att gå vidare. Ofta slutar det med att läsaren får syn på sig själv och sina fördomar, Strindbergs metod är närmast sokratisk.Det kanske mest briljanta stycket i ”En blå bok” handlar om kornknarrens existens. ”Känner du någon som har sett honom?”, frågar Läraren sin adept Johannes, där de går en sommarkväll mellan klövergärden. ”Nehej”, svarar Johannes. Men om nu kornknarren ändå existerar: hur kommer det sig att den, som inte kan flyga eller ”flyger mycket dåligt”, flyttar till Italien på hösten? Om man räknar enligt Alfred Brehms mönster, skriver Strindberg, ”så skulle det finnas fem millioner kornknarrar på våren, och efter det han lägger 7 till 12 ägg om sommaren så finnas 35 millioner kornknarrar i vårt land om hösten. Skulle man inte se dessa när de flyga eller vandra över Öresund?” Eller när de ”går genom Tyskland, vandrar över Alperna eller genom Sankt Gotthards tunnel?”. Under Strindbergs hand förvandlas kornknarren till metafysik – onekligen ett bravurnummer, förklätt till ett stycke vetenskap.Med grundmurat förakt inför auktoriteter och ”vetenskapsbrackor” skrider Strindberg med gott humör till verket. Han vetenskapar hellre än bra, och ofta mot bättre vetande: kornknarren existerar alldeles bestämt, den är en utmärkt långdistansflygare och övervintrar i Afrika. Ändå är man lockad att ge Strindberg rätt. Den retoriska tonen är så övertygande, och författaren tar som alltid sig själv och sin sanningslidelse på största allvar. Strindbergs forskarmödor blir genom denna dumdristighet närmast tragikomiska. Det gäller i synnerhet de alkemiska experimenten och den egensinniga språkforskning han i upprepade perioder försökte sig på. Allt blev till en ursinnig jakobskamp. Redan titeln på ett av Strindbergs sista arbeten röjer företagets hopplöshet: ”Kinesiska språkets härkomst”
Strindbergs mest kendte stykke er Frøken Julie, som er skrevet under et ophold i Danmark. Da stykket kom ud, var det så vovet, at han ikke kunne få det opført i Sverige af svenske skuespillere, men måtte låne nogle lokaler i København for at få premiere på stykket. Den kvindelige hovedrolle fik han sin kone til at spille, stykkets to andre personer blev spillet af danskere.Stykket udspiller sig i grevens køkken en midsommeraften og nat. Stykket begynder med, at tjeneren Jean og kokkepigen Kristin taler om grevens datter, frøken Julie. Kristin er tydeligt forarget over Julies frigjorte forhold til mænd. Kort efter kommer hun ind i køkkenet og begynder at lægge an på Jean, selvom hun ved, at han egentlig er Kristins uofficielle forlovede. Kristin falder i søvn og bemærker ikke tilnærmelserne. Da hun er gået i seng, begynder Julie og Jean at drikke sammen, og de ender med at dyrke sex på Jeans værelse. Herefter vil de flygte på grund af skammen, men ingen af dem har modet til det. Greven kommer hjem næste morgen. Da Kristin vil have Jean med i kirke for at få syndsforladelse, finder hun ud af, at han har været hende utro. Julie er handlingslammet over sin fars pludselige ankomst og beder Jean om at befale hende til at begå selvmord for at undgå en skandale. Jean gør det modvilligt, og stykket ender med, at Julie som i hypnose går ud og skærer halsen over på sig selv.Et af de centrale temaer i stykket er kampen om magten mellem Julie og Jean. Det er både en kamp mellem mand/kvinde og mellem herre/slave. I starten af stykket har Julie den absolutte magt over Jean som hans herre, men mod slutningen er rollerne byttet om. I samme forbindelse kunne man se på den magt, som greven har over Julie og Jean. Selvom greven er fraværende under hele stykket, har han en fantastisk magt over de tre medvirkende og er indirekte tilstede på scenen i form af sine sorte støvler.Et andet stort tema, som diskuteres, er det aristokratiske æreskodeks, som blandt andet tvinger Julie til selvmord. Strindberg udstiller her aristokratiets svagheder og hykleri. Endelig har Strindberg en pointe med en sidehistorie, der fortæller om Julies opvækst, hvor de traditionelle kønsroller var byttet om. Julies mor fik magten på gården, og hun fik mænd til at lave kvindearbejde og omvendt. Resultatet var, at gården gik fallit. Vi ser også i stykket, hvorledes Julie selv er dømt til undergang på grund af sin opvækst. Hendes frigjorte optræden fører ikke andet end død og ulykke med sig, og Strindbergs pointe understreges ved, at han lader hende dø til sidst.(Forfatterweb)
Sign up to our newsletter and receive discounts and inspiration for your next reading experience.
By signing up, you agree to our Privacy Policy.